Fakta om Downs Syndrom
 

Fyra typer av Down syndrom

Down syndrom innebär att en person har tre stycken kromosomer nr 21 (eller delar av den)
mot normalt två stycken. Totalt har alltså personen 47 kromosomer mot normalt 46 st.
Down syndrom medför att hjärnans utveckling hämmas.
Det finns fyra olika typer av Down syndrom.

 Vanligast (ca 94%) är att personer med Down syndrom har en hel extra kromosom 21.
Därför kallas Down syndrom också trisomi 21 (tri=tre).

FUB:s Sida 

Riksförbundet FUB - För Utvecklingsstörda

Barn, Ungdomar och vuxna

Svenska Downföreningen

http://www.svenskadownforeningen.se/

När André var liten hittade jag en artikel i en tidning som heter "Vetenskap för alla" nr. 1 1987
Artikeln handlade om en man i Israel vid namn Reuven Feurenstein.

Som rubrik stod det:

"En mongoloid som talar engelska och spelar schack".

På ett foto sitter Reuven Feurenstein och spelar schack med en ung man vid namn Eyal.
Jag blev så glad över att läsa texten... Här är en länk till vad Professor Feurenstein sysslar med idag.

http://www.menorah-sweden.com/artiklar/aktuellt02nr3s24.html

 
"Bästa Ann-Christin!

Tack för Ditt brev.

Som socialminister får jag många brev och jag är mån om att alla ska
besvaras.
Svaren kan därför dröja ibland, jag ber om ursäkt för detta.
Självklart blir jag glad över att Du har publicerat mitt veckobrev på Din
hemsida.

Stockholm i januari 2006
Med vänlig hälsning

Berit Andnor"

Handikapp-politik i Sverige

Målet för handikapp-politiken är:
- en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
- att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet,
- jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

Internationella handikappdagen

 Idag är det den internationella handikappdagen. Idag talar jag vid en konferens som handlar om
funktionshindrades mänskliga rättigheter. Handikapp-politik är en fråga om mänskliga rättigheter.
Den handikapp-politik vi driver i Sverige bygger på den nationella handlingsplanen för
handikapp-politiken som antogs av riksdagen 2000. 

Titeln på handlingsplanen är Från patient till medborgare. Det sammanfattar väldigt väl vad vi vill
åstadkomma. Ett perspektivskifte. Från ett vård- och omsorgsperspektiv till ett perspektiv där
människor med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare.
Vare sig mer eller mindre!

På det internationella planet så pågår det ett väldigt spännande arbete just nu inom detta område.
I FN pågår ett intensivt arbete med att ta fram en konvention för funktionshindrades mänskliga
rättigheter. I mitt arbete som ansvarig för barn- och familjepolitiken har jag på nära håll kunnat
konstatera hur viktig FN: s Barnkonvention har blivit för att förbättra situationen för barn både här
hemma och ute i världen. Barnkonventionen har fått en rekordstor anslutning och alla är nog eniga
om att den varit betydelsefull för världens barn. Jag är övertygad om att en FN-konvention för
funktionshindrades mänskliga rättigheter på samma sätt skulle ha samma stora betydelse.

Vi måste ta ytterligare steg framåt även om det har hänt mycket de senaste tio åren inom den
internationella handikapp-politiken. På ett helt annat sätt diskuteras handikappfrågor som
rättighetsfrågor. Tidigare var det framförallt ett medicinskt perspektiv i diskussionen. Men att mycket
värdefullt har gjorts under de senaste åren måste vi ändå konstatera att det är långt ifrån tillräckligt.

Fortfarande har en stor majoritet av världens människor med funktionshinder inte kunskap om sina
rättigheter och kan därför inte heller utnyttja dem eller kräva att deras regeringar respekterar dem.
I alltför många delar av världen förvägras människor med funktionshinder fortfarande sina rättigheter.
I alltför många länder är människor med funktionshinder fortfarande en osynlig del av befolkningen.
Exempel på kränkningar som förekommer i olika länder är att man som funktionshindrad inte har rätt
till utbildning, att man inte har rätt att ingå äktenskap eller inte har rätt att rösta i allmänna val.

Därför tycker jag att det är oerhört viktigt att världens stater tar sitt ansvar och att få till stånd en bra en
konvention för funktionshindrades mänskliga rättigheter. Det viktigaste målet med en sådan konvention
ska vara att människor med funktionshinder har samma rättigheter som andra medborgare i samhället.
Om vi får igenom detta så blir det den första stora FN- konventionen för mänskliga rättigheter sedan
barnkonventionen. Det är detta jag har pratat om och samtidigt understrukit vikten av att vi alla på alla
nivåer gör allt vi kan för att skapa ett samhälle som är till för alla, inte bara för några.

Berit Andnor
Socialminister

Jag kommer att lägga in allt av intresse om D.S på denna sidan,
tipsa mig gärna

annchristinlarzon(@)gmail.com

Tillbaka till startsidan